Många tankar.

Nu är det många som pratar.

Det är mycket ord i luften.

Det finns många tankar,

vissa formade till ord

andra fortfarande vilande.

Vissa brännande,

frätande.

Andra trygga,

vilande.

I mina tankar finns ljuset.

Hur solen formar sig,

kryper sig fram ovan bergen.

Hur den om natten håller mig vaken.

Hur den flammar,

värmer, 

målar.

Dämpande ljus,

vilande.

Dansande i djärva färger,

okontrollerat,

utom räckhåll.

Lika så dras mina tankar till människor,

färgade, formade

av något större,

något okontrollerat.

Hur människor kan lysa,

dämpat, vilande

eller i djärva färger 

& häftiga ljusfenomen.

Hur människor kan värma,

men även hur de kan släcka ner, 

förändra & skymma.

Skymma de vackra människor,

de med glädje, 

med värme, 

med trygg energi.

Tankarna far till de människor

som inte låter andra skina,

som drar energi från alla i sin omgivning.

Mina tankar dras dock oftast till de

som ger. 

Som ständigt värmer,

som sprider 

& som bryr sig.

Mina tankar går till sådana människor,

som jag har turen att få ha i min 

omgivning,

som jag får ta del av.

Som sprider ljus, 

som delar med sig av det 

& som gläds över andras ljus.