Camouflagen

En kväll i veckan,

vi samlas för att lära, 

för att vi strävar, 

för att vi också vill. 

Vi är ett gäng kvinnor som 

snart

har titeln jägare.

Toaletten, 

mest för att hitta en spegel.

Varför söker jag mig dit? 

För att se om det är möjligt att mitt utseende kan få..

vad då?

Godkänt.

Jag vet inte om jag kan hjälpa det,

det är en kontroll, 

kanske rent en reflex. 

Men den gör mig arg.

På spegeln stod det,

små 

betydande

ord. 

Du är vacker.

Ord som borde vara en självklarhet,

det är inte det för mig.

Det är inget jag tror på, 

spegeln ger mig fakta. 

Vacker är så fel ord.

Men där gav spegeln kanske ett svar?

Jag kanske inte kan känna det, 

men kanske kan man låta någon annan

känna det, 

för världen är sjuk.

Skadad.

Infekterad. 

Orden på spegeln ledde mina tankar

till en mycket god vän

som redan har skrivit väl valda, 

viktiga

 ord om det här.

Om att du är vacker.

Om att även jag kanske är vacker. 

Det handlar inte om utseende 

inte egentligen.

Det handlar om att du är en vacker person.

Att älska sig själv, 

att tillåta sig att älska sig själv. 

Det finns så många tillfällen när man klandrar,

hatar, ångrar & klyver ner sig själv.

Istället för att älska, se upp till, se möjligheter & fantastiska

egenskaper.

Jag låter den här vännen beskriva, 

för hon har redan gjort det så bra.