de fria människorna
Människan strävar.
Alltid nya mål, framgångar, saker att uppnå
alltid något i sikte.
Det ska klättras på den här världens framgång.
Människan är målmedveten.
Vet vad de vill,
ta sig högre upp.
Vet vad de vill göra med sin framtid,
för det är ju så självklart att de får välja?
Människan vet vad den vill.
Det är tydligen så det är.
För när jag får frågan:
Vad ska du göra nu?
Då ska jag veta svaret.
Men jag vet inte.
Jag vill inte klättra.
Jag har inga mål.
den berömda stegen mot status & framgång lockar inte mig.
Jag har inte mitt sikte inställt.
jag vet inte vad jag vill.
Innebär det att jag inte är en människa?
det verkar vara så fruktansvärt onaturligt att leva utan svar.
Men istället bär jag på andra saker
drömmar, tankar, ord, bilder, ögonblick.
Alla redo att fångas.
inte för att bevisa, redovisas
inte för att klättra.
för att finna något som jag tror kallas frihet?
för jag vill hitta ögonblick,
känslor,
där jag får känna att jag är jag,
att jag kan vara jag
& utvecklas.
Jag vill hitta platser där jag kan dansa
i dimmor
hoppa bland klippor
vila bland blåbärsris
& ljung.
Jag vill vara utan mål
jag vill slippa att kämpa, & sträva, för en stund.
Jag vill vara fri,
äga frihet,
men frihet är ett ögonblick
& det är det som jag vill fånga.
Jag tror det du beskriver - det som handlar om drömmar, tankar, ord, bilder osv. och inte om svar, det som handlar om frihet, och inte om status och framgång - jag tror att det är det vi EGENTLIGEN behöver, men vi har lärt oss att tro att det är svar, status och framgång som är värt något. Jag tror att det är just detta som gör att vi inte mår bra, att vi inte klarar av att leva hållbart, att vi inte klarar av att behandla varandra som vi borde kunna göra... Jag tror att det är onaturligt att leva MED svar, för det spelar ingen roll vilka svar vi har, livet, naturen, verkligheten kan förändras på ett ögonblick! Jag tror att det är mer naturligt, mer livsbejakande, att ha drömmar än att ha bestämda orubbliga mål, att leta känslor än att skynda framåt, att värdera ögonblick än att värdera framgångar...
SvaraRaderaMed andra ord... Väldigt(!) bra skrivet (som vanligt - älskar dina texter!) och jag tror att du är helt och hållet på rätt spår - både för dig själv och för alla oss andra!
Kram!
Åh, så roligt att du skriver dina tankar! Älskar sådant!
SvaraRaderaMen visst är det så? Vi blir 'förstörda' av saker som egentligen inte betyder något, för vad är ens framgång?
Jag tror, precis som du skriver, att vi förlitar oss på tomma svar, för att vi är lärda att svaren alltid är rätt. Att facit, längst bak i boken, har rätt och därför ska man försöka anpassa sitt svar (i livet) därefter.
Men det är otroligt svårt att lyckas vara lycklig över ögonblick som betyder, för jag känner bara själv hur jag dras till det som är 'rätt'. Men helt klart något att fortsätta jobba på, låt oss söka ögonblick och märkliga känslor, vännen!
Tack & kram!